French Rococo Era Painter, 1685-1766 Related Paintings of Jjean-Marc nattier :. | elisabeth-Alexandrine de Bourbon-Conde, Mademoiselle de Sens | Louise Henriette de Bourbon-Conti, Countess-Duchess of Orleans, as Hebe | Portrait of Queen Marie Leszczynska | Portrait of Marie-Anne de Bourbon-Conde | Portrait of Jorgen Scheel | Related Artists:
Nicolas Dipreb Paris; fl 1495; d by 14 March 1532). French painter. Documents describe him as parisianus, and he appears to have belonged to a family of painters from Ypres or Amiens. His father, Nicolas Dipre the elder ( fl 1464, d before 1508), known as Colin d'Amiens, worked as a painter in Paris and was sufficiently well known in 1481 to be commissioned to produce a design for the tomb of Louis XI; his grandfather was probably the Andre d'Ypres documented in Amiens from 1435 to 1444. Nicolas Dipre is first referred to in 1495 in Avignon, where he worked for the rest of his life, gaining a widespread reputation.
Jacob van der UlftDutch Baroque Era Painter, 1627-1689
hedvig eleonorasHedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid.
Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen.
Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta.
Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667.
Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
